En rakubränning är en heldagskurs för den som har tillgång till lera och ugn och själv kan skröjbränna gods. Att delta kostar 850:- för mina elever (som betalar material på annat sätt), 900:- för pyromaner som kommer från andra ställen, inkl. glasyrer och andra tillbehör, och här är en genomgång som jag hoppas förbereder den som aldrig varit med om rakumiraklet förut.
Vilken tid?
Dagen börjar med samling i verkstan kl.10. När kursen kommer att sluta är svårare att säga, men oftast sätter vi en sluttid för att det inte ska bli allt för sent. Efter sista bränningen tar det ett tag innan ugn och annat svalnat så pass att man kan plocka ner och ta in allt. Det är mycket att plocka fram och plocka undan, så det behövs att alla hjälps åt. (Naturligtvis med undantag för ryggproblem eller så.) Därför ser jag inte gärna att någon måste gå tidigare – då blir det merjobb för dem som stannar kvar!
Det brukar ta ca en timme från att sista bränningen är avslutad tills att allt är undanplockat, städat och klart.
Vad ska man ha med för keramik?
Ugnen är byggd av ett oljefat, och man får ta med sej skröjade saker så att det fyller ett lager i ugnen, på ett ungefär. Keramiken bör inte vara tunn och ska helst ha jämn tjocklek. Den får heller inte överskrida trecentimetersregeln, helst ska godset inte vara tjockare än 10-15 millimeter. Man kan tänka på att godset förblir poröst efter bränning, ännu mer så än t ex vanligt lergods. Vill man göra vaser eller dylikt får man täta godset efter bränning. (Det kan vi diskutera på plats.)
Alla chamotterade stengodsleror fungerar (vad jag hittills sett). Vita leror tycker jag oftast får vackrare glasyrer, men jag har sett svart- och gulbrännande lera bli fina också. En del skröjar sitt gods vid högre temperatur till rakubränning (uppåt 1060 grader) men jag tycker inte det är nödvändigt. Lergodsleror är inte lika lämpade för raku lustigt nog, och porslin fungerar inte alls såvida man inte pratar pappersporslin. Alla pappers- och fiberleror går bra till raku.
Eftersom keramiken plockas in och ut ur en glödhet ugn med en meterlånga tänger måste man tänka på att sakerna ska gå att greppa med tång. Är du osäker, testa med en glasyrtång om det går att få ett bra grepp. Platta saker brukar inte vara något problem, för dem kan man ställa lutade upp mot ugnens innervägg.
OBS! Skröja inte vid för hög temperatur! Om skärven sintrar så att den inte längre är porös exploderar den av temperaturchocken.
Material på plats
Vi bränner i gasugn och till ”halmkastningen” använder vi i första hand spån och papper. De glasyrer vi har är de vanligaste – transparent (som blir blank vit med svarta krackeleringar), koppargrön (som skiftar till metallisk röd), lite andra infärgningar på blank bas, peel-off, och glödraku (copper flash). Ett tips är att titta lite på bilder av raku, så att man kan hitta inspiration till att planera eventuella maskeringar (svarta fält) redan i förväg. Jag brukar också visa lite bilder innan vi börjar.
Mat!
Vi har möjlighet att grilla, och det finns mikro i verkstan. Det ligger också ett kafé i byggnaden intill där man kan köpa smörgåsar och en del lunchmat. Kaffe och teer finns i verkstan och ingår i kursavgiften.
Betalning
Eftersom vi är så beroende av vädret tar jag endast betalt kontant på plats. Blir det regn eller alldeles för blåsigt blir det för svårt att bränna eftersom vi är oskyddade på gårdsplanen. Av samma anledning tycker jag det är bra om ni och jag delar mobilnummer, så att vi kan stämma av med varandra om bränningen ska bli av eller inte. Mitt är 070-553 26 39.
Klädsel
Man bör ha långärmat eftersom keramik ska plockas in och ut ur en glödhet ugn – det känns om man har bara armar! Långt hår måste sättas upp. Det är bra att ha byxor också, och helst inte bara fötter om man har sandaler. (Man måste vara försiktig. Vi ska ha en säkerhetsgenomgång innan vi sätter igång.)
//Lena
